Kvalitetsfabriken


SÖK

MENY

Kvalitetsfabriken

Checklista för DSK/SSK vid värmebölja

Delrutin till rutin vid värmebölja

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Hälso- och sjukvård inom socialförvaltningens verksamheter

RUTINEN FÖRDELAT PÅ ROLLER

Enhetschef för sjuksköterskeorganisationen

Har ansvar för att personalen har kännedom om rutinen

Sjuksköterska/Distriktssköterska

I tillägg till de allmänna råden vid värmebölja bör du som läkare eller sjuksköterska tänka på följande:

Kronisk sjukdom och medicinering: Vissa sjukdomar och mediciner innebär ökad risk för komplikationer och dödsfall vid värmebölja. Vårdtagare  med hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och njursjukdom löper störst risk, men även personer med diabetes, kraftig övervikt, funktionsnedsättning, neurologisk sjukdom, allvarlig psykisk sjukdom och demens har en ökad risk.

De medicingrupper som oftast kan ge problem vid värmebölja är:

Diuretika, kan ge elektrolytrubbning och minskad vätskevolym. Även ACE-hämmare kan ge dehydrering, men loop-diuretika verkar vara mest problematiska i detta avseende.

Antikolinergika, kan ge torra slemhinnor och minskad svettning.

Psykofarmaka (bl. a neuroleptika), som genom att störa kroppens temperaturreglering kan minska svettproduktionen, men även medel mot depression kan ge ökad risk för komplikationer. Detta beror dels på en antikolinerg effekt, men även SSRI-preparat i kombination med diuretika (tiazid eller furosemid) ökar risken för hyponatremi.

Antihypertensiva (bl. a betablockerare) kan liksom diuretika i samband med värmebölja bidra till en otillräcklig hjärtminutvolym Dessutom ger antihypertensiva och anti-angina-preparat ett minskat artärtryck vilket kan orsaka bristfällig värmereglering via försämrad svettkörtelfunktion. 

Litium, digoxin, antiepileptika och preparat mot Parkinsons sjukdom har en smal terapeutisk bredd och uttorkning kan därför ge allvarliga biverkningar

NSAID-preparat kan ge svår njursvikt hos äldre med nedsatt njurfunktion och vätskebrist. Vid vätskebrist finns en risk för en allvarlig biverkan, mjölksyraförgiftning

Perorala diabetesmediciner så som Metformin el andra läkemedel som innehåller metformin t ex Glucophage. Rådgör med diabetessjuksköterska eller läkare

  • Personer med hjärtsvikt och/eller diuretikabehandling kan behöva följas med vätskelista och tätare vägning än vanligt, samt eventuellt kontroll av elektrolyter. Både uttorkning, övervätskning och elektrolytrubbning kan ge allvarlig försämring.
  • Funktionsnedsättning kan medföra att man har svårare att uppfatta eller adekvat hantera kroppens varningssignaler vid värme. Därför kan det behövas praktisk hjälp med åtgärder som att dricka och ta sig till en sval plats.
  • Ge extra information till vårdtagare som tillhör någon av riskgrupperna. De bör under en eventuell värmebölja vara speciellt observanta på försämring av sin grundsjukdom och symtom på allvarlig värmereaktion(se lista i slutet av dokumentet)
  • Om du är ansvarig för särskilt boende eller hemtjänst kan det vara klokt att gå igenom listan över vårdtagare och ta ställning till vilka personer som kan behöva individuella råd eller extra insatser i samband med värmebölja. Detta underlättar för den personal som sedan arbetar under semesterperioden.

Definitioner

Specifika reaktioner på värme

  • Huvuddelen av ökad sjuklighet/dödlighet under värmebölja beror på hjärt-kärlsjukdom och lungsjukdom, samt medicineffekter. Dock bör man känna till att det finns ett antal specifikt värmerelaterade symptom/sjukdomstillstånd, vilka även kan drabba yngre och friska individer:
  • Värmekramper (pg av dehydrering och elektrolytförlust). Ses framförallt vid intensiv sportutövning i värme.
  • Värmeutslag: små kliande röda knottror (urtikaria). Detta är ofarligt och går över spontant.
  • Värmeödem – yttrar sig vanligen som svullna anklar.
  • Värme-synkope: Yrsel och svimning pg a dehydrering, vasodilatation (ofta vid samtidig hjärt-kärlssjukdom och medicinering).
  • Värmeutmattning: illamående, kräkningar och cirkulationskollaps. Kan uppträda vid kroppstemp på 37-40 grader. Detta beror på vatten-/eller natriumbrist och kräver snabb insats med nedkylning och uppvätskning, ev. elektrolyttillförsel (som dryck eller via dropp, i enlighet med lokala vårdrutiner).
  • Värmeslag kan uppstå vid obehandlad värmeutmattning och är ett "urakut" tillstånd med konfusion, kramper, ev. medvetandeförlust, het o torr hud och en kroppstemperatur >40.6 grader. Detta kan obehandlat ge organsvikt, hjärnskada och leda till döden.

Det saknas ännu kontrollerade studier av vilken typ av vätskebehandling (med eller utan elektrolyter) som är bäst för att lindra hälsoeffekterna av värme för äldre, varför specifik rekommendation ej kan ges i denna checklista. I de fall där specifik uppvätskande behandling behöver övervägas skall en individuell bedömning göras med hänsyn till ev. grundsjukdom och medicinering och lokala vårdrutiner tillämpas. Generellt gäller dock att vid värmeutmattning och värmeslag skall ej febernedsättande ges, då det kan förvärra tillståndet. Ta tempen, kyl ned och ge att dricka om personen är vid medvetande, och ring ambulans.

Var informationen till hjälp?

Ja  
Nej  

Visa resultat

Totalt antal röster: 2

Senast ändrad 2019-07-02

  • Dokumentetsnamn: Checklista för DSK/SSK vid värmebölja
  • Dokumentet gäller för: Personalen inom hälso- och sjukvården
  • Dokumenttyp: Checklista
  • Giltighetstid: 2021-07-09
  • Dokumentansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska
  • Dokumentet beslutat av: Ledningsgrupp
  • Senast reviderad: 2019-07-01
  • Version: 2

Tyck till

Har du frågor om innehållet på sidan eller är det
något dokument du tycker saknas eller behöver uppdateras?

Kontakta teamet bakom till Kvalitetsfabriken