Kvalitetsfabriken


SÖK

MENY

Kvalitetsfabriken

Rutin för yttrande LUL

Rutinen grundar sig på Lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL), Lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU), Brottsbalken (BrB), SoL, LVU och föreskrifterna i SOSFS (2008:30) om handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Rutinen gäller för enheten barn- och familjestöd vid inkommen begäran om yttrande LUL.

RUTINEN FÖRDELAT PÅ ROLLER

Inkommen begäran om yttrande

Begäran om yttrande LUL kan komma från åklagarmyndigheten eller från polisen. När begäran om yttrande inkommit till socialnämnden ska handläggare utses direkt, detta då det oftast föreligger en tidspress (handläggare kan vara socialsekreterare, mottagningssekreterare samt socialsekreterare för ensam kommande barn). Ärendet aktualiseras i Procapita och yttrande LUL inleds. Vid behov ska även en 11:1 SoL utredning inledas (för rutin gällande handläggning av utredning 11:1 SoL se separat rutin).

Underrättelse till ungdomen och vårdnadshavarna

Ungdomen och vårdnadshavarna ska underrättas snarast om inkommen begäran om yttrande LUL och inledd utredning. Informationen kan ges via brev eller telefon.

Genomförandet av utredningen

Utredning enligt yttrande LUL skrivs och dokumenteras i datasystemet Procapita. Där finns en dokumentmall för yttrande LUL. Utredningssamtal sker med ungdomen och föräldrarna. I utredningen ska handläggaren bedöma om den unge är i behov av särskild vård eller om ungdomen är lämplig för ungdomstjänst.

Medling

Polisen har som rutin att informera om medling till de unga som är straffmyndiga. Socialnämnden har ansvar att informera om medling till de som är under 15 år vid inkommen information om polisanmälan.

      Handläggaren ska under utredningen se till att den unge får information om medlingsverksamheten. Frågan skall ställas till den unge om medlaren får kontakta ungdomen för mer information. Säger ungdomen ja, skall medlingsverksamheten informeras. Medlingsverksamheten kommer då kontakta den unge. Det skall skrivas i yttrandet att ungdomen har gett sitt medgivande till att socialnämnden får kontakta medlingsverksamheten.

Ungdomstjänst

Socialnämnden ska bedöma om den unge är lämplig att utföra ungdomstjänst. Faktorer som påverkar lämpligheten av ungdomstjänst är ungdomens förmåga att passa tider, att förstå och ta instruktioner och att kunna samarbeta med andra. Omständigheter som kan göra det mindre lämpligt med ungdomstjänst kan vara att ungdomen har missbruksproblem, bristande utveckling, psykisk ohälsa eller är våldsbenägen. Samtycke från ungdomen gällande ungdomstjänst påverkar lämpligheten men är inte en förutsättning för ungdomstjänst.

Ungdomsvård

Socialnämnden ska bedöma om den unge har behov av särskild ungdomsvård. Den som är under 21 år och som begår brott får dömas till ungdomsvård om hon eller han har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen eller LVU och om sådan vård kan beredas den unge. Vården och åtgärderna ska syfta till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt (32 kap 1§ första stycket BrB). Socialnämnden ska redovisa åtgärderna i ett ungdomskontrakt om de vidtas med stöd av socialtjänstlagen och i en vårdplan om de vidtas med stöd av LVU (11 § tredje stycket LuL).

      Ungdomsvård ska endast användas för dem som har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd enligt SoL eller LVU. Påföljden bör inte primärt användas för unga lagöverträdare vars behov av vård eller andra åtgärder är så begränsad att de kan tillgodoses inom ramen för t.ex. en ungdomstjänst.

       Ungdomsvård kan t.ex. vara rePULSE, HAP, stödsamtal med socialsekreterare och drogtester mm.

Ungdomskontrakt

Ungdomsvården ska redovisas i ett ungdomskontrakt. Ungdomskontraktet bör vara ett eget dokument och bifogas till yttrandet. Ungdomskontraktet skall tydligt visa vilka insatser som nämnden planerar att vidta, hur länge de beräknas pågå och att den unge är införstådd med innehållet i vården. Ungdomskontraktet behöver inte vara undertecknat, det är dock en fördel om kontraktet undertecknas av den unge och av handläggaren, detta så att eventuella tvister kan undvikas. Vårdnadshavarna skall tillfrågas om hur de ser på ungdomskontraktet, detta skall dokumenteras.

Kommunicering av utredningen

Innan beslut fattas, ska den som är part få möjlighet att ta del av utredningen och få möjlighet att yttra sig om utredningen.

Beslut

I yttrandet görs, som beskrivits ovan, en bedömning om särskild ungdomsvård eller ungdomstjänst. Yttrandeutredningen avslutas i procapita med beslut om att avge yttrande. Detta beslut ligger på delegationsnivå enhetschef.

Yttrande avges

Yttrandet avges genom att handläggaren skickar yttrandet till polisen eller åklagarmyndigheten, beroende på vem som har begärt in yttrandet.

Åtalsunderlåtelse/Straffvarning

Från första juli 2015 benämns åtalsunderlåtelse som straffvarning.

Beslutar åklagaren om åtalsunderlåtelse/straffvarning kallar åklagaren ungdomen och vårdnadshavare till ett personligt sammanträde där åtalsunderlåtelsen/straffvarningen skall meddelas. Företrädare för socialnämnden bör ges tillfälle att närvara (18 § första stycket LuL). Att en företrädare för socialnämnden är närvarande vid mötet har en positiv betydelse, bl.a. för att tydliggöra för den unge och hans eller hennes vårdnadshavare att socialnämndens insatser är knutna till åklagarens beslut. Socialnämnden i Gislaved ska ha som mål att alltid kunna finnas med per telefon vid åtalsunderlåtelse.
      Socialnämnden i Gislaved ska återkoppla till åklagaren om socialnämnden bedömer att den unge ej sköter sitt ungdomskontrakt eller om annat återfall föreligger. Det finns ingen automatisk koppling mellan återfall i brott och återkallelse av beslut om åtalsunderlåtelse. Om de sociala myndigheterna har för avsikt att ingripa med lämpliga insatser eller åtgärder för den unge behöver ny brottslighet i allmänhet inte leda till att en tidigare åtalsunderlåtelse återkallas och åtal väcks.

Verkställighet vid ungdomstjänst

När dom om ungdomstjänst vunnit laga kraft skall socialsekreteraren och fältsekreteraren boka in ett möte med den unge och dennes vårdnadshavare. Lämplig arbetsplats för ungdomstjänsten skall diskuteras. Vikten av skötsamhet samt information om återkoppling till åklagarmyndigheten skall ges till den unge.

      Fältsekreterarna ansvarar för att lämplig arbetsplats och handledare ordnas för ungdomstjänsten. Blankett för arbetsplan vid ungdomstjänst ska fyllas i. Fältsekreteraren ansvarar för information och handledning till arbetsplatsen. Fältsekreteraren ska meddela ansvarig socialsekreterare vid en eventuell misskötsamhet. Om ungdomstjänsten missköts i väsentlig grad ska socialsekreteraren återrapportera detta till åklagaren. Att påföljden inte påbörjats eller fullföljs ses som en väsentlig misskötsamhet. Påbörjas ej verkställigheten inom 1 år ska detta meddelas ansvarig socialsekreterare.

      Kontakten med ungdomen ska dokumenteras under verkställigheten av ungdomstjänsten, både av socialsekreterare och av fältsekreterare.

      Från 1 juni 2015 ska en ungdom som döms till ungdomstjänst påbörja sin ungdomstjänst inom två månader från det att domen har vunnit laga kraft. Socialtjänsten ska återrapportera fall där de beslutande insatserna kan genomföras ”först efter en lång tid” (SOSFS 2008:30). Socialnämnden i Gislaved ska muntligt återkoppla till åklagarmyndigheten om domen ungdomstjänst inte påbörjats inom 1 år. En utdömd ungdomstjänst faller bort om den inte har börjat verkställas inom fem år från det att domen vunnit laga kraft(35 kap. 1 § BrB).

      Är ungdomstjänsten förlagd till annan ort än bostadsorten ska ungdomen erbjudas busskort. Beräkning skall göras om hur mycket busskortet skall laddas med. Detta busskort ordnas av fältsekreteraren. Dokumentation skall göras angående namn, färdväg, kostnad.

      När ungdomstjänsten är avslutat skall fältsekreterarna meddela ansvarig socialsekreterare. Kort beskrivning av hur ungdomen skött ungdomstjänsten ska dokumenteras skriftligt.

Annan särskilt anordnad verksamhet

Många av de unga som begår brott kan antas vara hjälpta av såväl gränssättning som vägledning i olika frågor, detta även om de inte har ett uttalat vårdbehov. Utöver det oavlönade arbetet ska därför ungdomstjänst även innehålla annan särskilt anordnad verksamhet (32 kap.2 § första stycket BrB). Det finns inga bestämmelser om hur många timmar verksamheten får omfatta förutom att den ska fylla ett mindre antal av de utdömda timmarna. Det som kan ingå, förutom inledande och avslutande samtal, är att ungdomen ges möjlighet att diskutera och reflektera över sin livssituation och diskutera de brott hen begått.
      Utformningen av den särskilda verksamheten planeras lämpligen med utgångspunkt i de omständigheter som gäller i varje enskilt fall. Några exempel på faktorer som kan vara av betydelse för planeringen av innehållet är den unges tidigare erfarenheter och sociala situation, värderingar och attityder till brott och brottsligt beteende samt aktuell typ av brott.

Verkställighet vid ungdomsvård

När dom om ungdomsvård inkommit eller om insatsen tidigare påbörjats ska genomförandeplan alltid upprättas. Genomförandeplanen upprättas tillsammans av ansvarig socialsekreterare och den öppenvård som ansvarar för insatsens genomförande (se särskild rutin för genomförandeplan). Detta gäller de insatser som beslutas enligt SoL. Är insatsen enligt LVU eller insats i familjehem ska vårdplan upprättas.

Återkoppling internt
Den som har ansvar för insatsens genomförande ska dokumentera träffarna med den unge, datum för de kontakter som tas med den unge t.ex. telefonkontakt, mailkontakt, sms kontakt mm. Detta så att en tydlig dokumentation kan lämnas till åklagarmyndigheten både när det gäller positiv och negativ återkoppling. Denna dokumentation sker i Procapita.

LSU

Vid grov brottslighet kan rätten döma en ungdom till sluten ungdomsvård. Påföljden kan utdömmas till den som begått ett brott innan 18 års ålder och om straffgraden är fängelse. Det är brottet och inte behandlingsbehovet som avgör straffet och därmed även vårdtidens längd som kan vara mellan 14 dagar och 4 år. När påföljden infördes betonades det att rätten bör vara restriktiva i att döma till sluten ungdomsvård.

      Sluten ungdomsvård är en rättslig påföljd och det är SiS som är huvudman för verksamheten. Socialnämnden har dock ett övergripande ansvar för att de barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver (5 kap. 1 § SoL). Ansvaret gäller även för de ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård varav det är av vikt att socialtjänsten aktivt medverkar under verkställigheten. Socialtjänsten bör vara delaktig i att ta fram en behandlingsplan och delta i behandlingskonferenser. För att behandlingen ska kunna bli framgångsrik krävs i regel kontinuitet och långsiktig planering, även för tiden efter verkställigheten.

HAR DU FRÅGOR?

Har du frågor kontakta din närmste chef.

Var informationen till hjälp?

Ja  
Nej  

Visa resultat

Totalt antal röster: 3

Senast ändrad 2018-11-12

  • Dokumentetsnamn: Rutin för yttrande LUL
  • Dokumentet gäller för: Socialförvaltningen, enheten för barn- och familjestöd
  • Dokumenttyp: Rutin
  • Giltighetstid: 2018-03-09
  • Dokumentansvarig: Enhetschef barn- och familjestöd
  • Dokumentet beslutat av: Ledningsgrupp barn- och familjestöd
  • Senast reviderad: 2016-03-10
  • Version: 1

Tyck till

Har du frågor om innehållet på sidan eller är det
något dokument du tycker saknas eller behöver uppdateras?

Kontakta teamet bakom till Kvalitetsfabriken